Artikelbidrag från specialistveterinär Susanne Åman

För att lära känna Susanne Åhman och hennes kompetens kan ni börja med att läsa en intervju med henne HÄR.

Allergi hos hund (del 3)

Matallergi 

Vissa hundar utvecklar en allergi mot ett eller flera ämnen i maten, vanligen mot ett protein, exempelvis nötkött, kyckling, eller ägg. Det handlar alltid om något som djuret från början ätit och tålt, och som den sedan utvecklar en överkänslighet mot. Matallergi är mindre vanligt än atopi, men framför allt svårare att utreda på riktigt sätt, vilket gör att diagnosen ibland missas. Hundar som samtidigt har både atopi och matallergi är extra svåra att utreda. Eftersom symptomen på sjukdomarna kan vara identiska måste en mycket konsekvent och strukturerad utredning göras. Matallergi kan starta i vilken ålder som helst och det är inte ovanligt att även riktigt unga djur drabbas. 

Symptom
De typiska symptomet vid matallergi, liksomvid atopi, är långvarig eller återkommande klåda. Ibland är återkommande hud- eller öroninfektioner det största problemet. Vissa matallergiska hundar har, förutom klåda och/eller infektioner, bekymmer med sin mage och/eller tarm. Stjärtklåda kan vara uttalad hos matallergiska hundar. En matallergisk hund har vanligen klåda och/eller infektioner som börjar i ett eller flera av följande områden: öron, ansikte, tassar, stjärt samt hudområden med friktion såsom armhålor och ljumskar. Om en infektion etableras sprider den sig gärna även utanför dessa områden. Symptomen på matallergi och atopi kan med andra ord vara identiska. 

Vad ser man då på den matallergiska hunden? I huvudsak är det samma som hos en atopisk hund – klådan! Hunden kliar, slickar, biter, putsar, naggar, tvättar sig och många med allergisk stjärt-klåda åker dessutom ”kana på rumpan”. Man kan se en rodnad i huden eller på öronlappen. På öronlappens insida är det vanligt att huden ”blossar” av och till. Ena dagen fin och blek – nästa dag svullen och röd. Tänk efter om hunden har ätit något speciellt i samband med att öronen blossar. Är det alltid dagarna efter att den fått ett grisöra att tugga på? I så fall ökar misstanken på matallergi. 

Om en hudinfektion utvecklas kan man få röda prickar, skorpor, krustor, finnar eller fjällande hårlösa ringar på huden. Efter hand kan huden anta en mörkare färg, och ge ett lite smutsigt intryck. Detta blir oftast mest påtagligt där pälsen är tunn; runt anus, i armhålor och på magen. Det är dock inte smuts utan en ökad mängd hudpigment, som man inte kan tvätta bort. 

Diagnos
Diagnosen matallergi ställs med ledning av hundens symptom och genom en så kallad eliminationsdiet. Detta innebär att hunden under 8 veckor enbart får en utvald, ”allergifri” kost och vatten (se nedan för hur den allergifria dieten väljs). Efter 8 veckors strikt kosthållning återgår man till den tidigare maten och ser om hundens problem återkommer. 

En matallergisk hund blir bättre i sin klåda och hud/öron under eliminations-dieten och blir direkt sämre igen då man återgår till tidigare mat. 

Hur väljs dieten?
Vilken mat som väljs för eliminationsdieten beror på vad hunden ätit tidigare. Syftet är att ta bort allt som hunden tidigare ätit ochi stället ge en ny proteinkälla och en ny kolhydratkälla. Det räcker alltså inte att man bara byter ett fodermärke mot ett annat. Det är inte mängden protein utan sorten protein som ska ändras. Har hunden aldrig ätit ett visst protein kan den heller inte vara allergisk mot det, åtminstone inte till en början. 

För att komma fram till vilket protein hunden inte ätit förut, går man noga igenom allt den har ätit. Detta kan vara besvärligare än vad man först tror. Många gånger är innehållsförteckningen på ett hundfoder svår att förstå. Bakom uttrycket ”animaliska biprodukter” kan nästan vad som helst dölja sig. Vanligen innehåller hundfoder avsevärt mer än vad som från början framgår från namn eller framsida. För att ett foder ska få kallas t ex ”kyckling & ris” krävs enligt EU-lagstiftning att minst 4% är kyckling och ris medan resten – dvs majoriteten av innehållet – kan komma från helt andra källor! Vanliga protein i svenska hundfoder är nötkött, fläsk, kyckling, ägg och fisk. Till detta ska läggas allt annat som hunden på ett eller annat sätt tar i sin mun, såsom godis, matrester, tuggben m.m. Hunden måste inte vara allergisk mot sitt foder – det kan lika gärna vara godiset eller tuggbenen. 

Eliminationsdieten väljs alltså baserat på vad hunden ätit tidigare. Man kan antingen välja ge hunden en hemlagad diet av ett nytt protein samt korngryn eller potatis, eller kan man köpa ett färdigt torrfoder som bara innehåller ett enda protein, och som är nytt för hunden. Bland protein som generellt sett är mer ovanliga för svenska hundar kan nämnas känguru och kanin, men det viktiga är alltså vad just din hund inte ätit tidigare. Ett problem vid val av protein-sort är korsreaktioner mellan olika (proteinmässigt) närbesläktade protein. 

Ibland har hunden ätit så många olika sorters mat, att det blir nästan omöjligt att hitta ett protein som den aldrig ätit och som samtidigt är lättillgängligt.
I dessa fall kan man använda ett så kallat hydroliserat foder. I ett hydroliserat foder är proteinet bearbetat och förändrat så att det inte ska kunna utlösa en allergisk reaktion. Dessa foder kallas ofta ”allergifria” och säljs mest via veterinärkliniker. Ju mer fin-hydroliserat, dvs ju mindre bitar av protein som finns kvar, desto mindre sannolikt blir det att en allergisk reaktion kan utlösas. 

Varken nya proteinkällor eller hydroliserade foder är 100% säkra och för en del hundar görs två på varandra följande diettester (ett med ett nytt protein, ett med hydroliserat foder) för att helt utesluta matallergi.

Under eliminationsdieten är det viktigt att behandla eller förebygga hud- och öroninfektioner samtidigt som dieten hålls. Om infektioner utvecklas överskuggas de grundläggande allergisymptomen, och dieten kan bli omöjlig att utvärdera. 

Utvärdering av eliminations-dieten
Efter åtta veckors strikt kosthållning är det dags för utvärdering. En förbättring under diettiden är inte detsamma som att hunden blev bättre av maten! Två månader är en lång tid – kanske var anledningen till förbättringen att pollensäsongen gått över? Eller att du samtidigt använt ett medicinskt schampo? Eller var det något annat som gav en tillfällig förbättring? 

Eliminations-dieten utvärderas genom att man under 1-2 veckor låter hunden äta allt som den tidigare åt. Denna utvärdering brukar kallas en provokation. Man provocerar hunden med den tidigare maten och ser om besvären återkommer. Om hunden blir markant sämre: då har den matallergi. Om den inte blir sämre inom två veckor har den inte matallergi, oavsett vilken förbättring som inträffat under de åtta dietveckorna. Under provokationen måste allt som hunden tidigare åt ges (tidigare foder, tuggben, godis, matrester etc). Man är inte i första hand ute efter att ta reda på vad hunden är allergisk mot, utan om den överhuvudtaget är matallergisk eller inte. 

Om hunden reagerar under provokationen med ett återfall av tidigare besvär (vanligen klåda), så återgår man till den strikta dietmaten tills problemen lagt sig igen. Det går oftast fortare än första gången eftersom hunden ätit mindre av den allergi-framkallande maten. Om man vill få reda på exakt vilka ämnen hunden är allergisk mot så görs sedan nya provokationer med ett ämne i taget. Man ger exempelvis nötkött varje dag i 14 dagar, eller fläsk varje dag i 14 dagar. Dessa provokationer upprepas med ett ämne i taget så länge som matte eller husse vill. 

En eliminationsdiet är svår att genom föra korrekt utan handledning. Vägen är lång och full av fallgropar och risken för felkällor är stor. Prata med din veterinär om hur man bäst lägger upp en diet för just din hund. Det tar tid och energi att göra ett diettest. Gör det därför ordentligt, till 100%, så att du bara behöver genomföra det en gång. Ett halvdant test ger ingen information alls. Försök undvika missar som kan leda till att hela testet måste göras om. 

Tänk på att personer i omgivningen också måste förstå och respektera processen. Om tillåtna ”godis” alltid finns till hands (som bitar av hundens utvalda dietfoder) ökar chansen att andra människor låter bli att sticka till hunden otillåtna saker. Låt dig aldrig luras av ”en liten bit kan väl inte skada”. Jämför situationen med en jordnötallergisk människa. De flesta vet hur allvarlig en jordnötsallergi kan vara och hur lite jordnöt som krävs för att utlösa en reaktion. En allergi är en kraftig överreaktion av immunförsvaret som inte alltid står i proportion till hur mycket av ämnet individen utsatts för. Även små proteintillskott skadar dietförsöket och försvårar ytterligare en redan tillräckligt svår utredning. 

När människor utreds för matallergi görs det vanligen med hjälp av pricktest eller blodprov. Snabba och enkla prov som vore mycket smidigare än att genomföra en eliminations-diet – om
de fungerade … vilket de inte gör för hundar! Det hindrar dock inte att de marknadsförs och säljs!
I dagsläget finns inget annat tillförlitligt test för att utreda matallergi hos hund än en strikt eliminationsdiet med åtföljande provokation. Forskningen går dock framåt och mycket energi och pengar satsas på att utveckla blodprov för hundar med matallergi, så om tio år ser situationen kanske annorlunda ut. 

Behandling
En helt matallergisk hund behöver oftast ingen annan behandling än att man utesluter det eller de proteiner som hunden inte tål. Om hunden kommer åt förbjuden mat kan man ibland behöva hjälpa till med klådstillande medicin precis i samband med ”matstölderna”. 

Text: Veterinär Susanne Åhman, www. vetaderm.se Specialist i hundens och kattens sjukdomar, Specialist i dermatologi, CertSAM, CertVD, DiplECVD